Din kamera strävar efter att exponera bilden korrekt, dvs att den är ”lagom” ljus. För kameran är ”lagom” lika med neutralt grått, dvs mittemellan svart och vitt. Kameran mäter ljuset i bilden och beräknar inställningarna därifrån.

Hundar är sällan ”mellangrå”. De är svarta, vita, bruna, gula, och ofta flerfärgade…När då kameran mäter exponeringen efter hela bilden så kan det göra att själva hunden blir överexponerad (för ljus) eller underexponerad (för mörk). Kameran vet ju inte att det är hunden som vi vill ska vara korrekt exponerad, såvida vi inte berättar det för kameran.

7l

En svart hund med vit bakgrund riskerar att bli för mörk. Exponeringskomp 2 steg upp.

10l

Med svart bakgrund är istället risken att hela bilden blir ”blaskig” och överexponerad. Exponeringskomp 1 steg ner.

Man kan göra på lite olika sätt, jag beskriver två:

  1. Ändra ljusmätningen. Ställ in din kamera att mäta ljuset från ett mindre område runt fokuspunkten (centrumvägd ljusmätning) eller bara själva fokuspunkten (punktmätning). Då exponerar kameran utifrån ett mindre område eller en punkt, och ”struntar” i resten av bilden. Eftersom vi pekar fokus mot hunden så blir hunden korrekt exponerad. Bakgrunden kan däremot bli över eller underexponerad, men det brukar spela mindre roll.
  2. Exponeringskompensera. Du kan ställa in din kamera på att alltid överexponera eller alltid underexponera dina bilder (tills du ändrar inställningen igen). Den mäter då ljuset som vanligt, men gör helt enkelt bilden ljusare eller mörkare enligt dina önskemål.

17l

Bilder med mycket ljus eller mycket mörk bakgrund behöver exponeingskompensering, annars kommer snön att bli mellangrå (kameran strävar efter neutralt grått) och hunden jättemörk. Här har jag använt punktmätning.

19

En neutralt färgad hund med en neutralt färgad bakgrund – ingen kompensation behövs! (En bild som visar problemen med solfläckar för övrigt…) Här har jag använd centrumvägd ljusmätning för att vara säker på korrekt exponering, men det gör ingen större skillnad 🙂