Ibland är man extra glad att man hänger på fejjan en del. Som i onsdags, när Gabriella Soutine efterlyste en assistent till newborn-fotografering – och jag var ledig önskad tid! Så fruktansvärt coolt att få hänga med en fotograf som föreläser om newborn-fotografering i hela världen, vann SM i porträttfotografi förra året (och en massa andra priser), och dessutom är så genuint trevlig. (Som grädden på moset har jag anmält till hennes coachingprogram under nästa år – 2017 blir bästa året ever!)

Gabriellas studio är superfin, en vindsatelje ovanför ett stall med högt i tak, bjälkar, fönster med naturligt ljus, och både pentry och badrum. Vi pratade en massa om det mesta, och Gabriellas passion för att lära ut lyste hela tiden igenom – jag har fått tre timmars privat undervisning. Vilken julklapp!

Vad är då newborn? Bilder säger mer än ord, så ta en kort stund och titta in på Gabriellas sida. Gör det nu.

Sådärja, nu vet du vad jag har fått en liten inblick i idag – vääääldigt långt ifrån hur jag själv jobbar och mina mestadels fyrbenta motiv! Och nej, jag är inte intresserad av att börja plåta pyttesmå bebisar (även om Maximilian är typ världens sötaste och snällaste bebis), men…valpar? Hade inte de varit ganska supergulligt? En tanke värd att behålla och göra något av!

Vad jag däremot direkt fastnade för var att få avbilda de relationer som fanns i studion – den oerhört ömsinta mellan mor och son, och den snabbt framväxande mellan fotograf och bebis. Jag nämnde det för Gabriella, som genast frågade om jag hade kameran med – och eftersom jag numera har en liten kompaktare som ligger i handväska så kunden jag svara ja! Min roll som assistent var inte vidare betungande – klappa bebis, flytta filt, hålla filt, serva med lite prylar – och jag hade tillfälle att ta lite snabba bilder ”behind the scenes”.

Så here goes: mina första bebisbilder!

15723835_10154217187198589_967970019_n

Översikt studio och rekvisita med beanbag och filtar. Allt ljus kommer från fönstrena.

15713097_10154217187463589_2046405476_n

Det tar ett lite tag att somna när man är Väldigt Liten och Nyfiken Bebis. Det gör inget, vi hade både tid och tålamod!

15683515_10154217187968589_1252337192_n

Gabriella lägger försiktigt ner Maximilian. Rummet är varmt, så att han inte fryser, och 99% av tiden är minst en hand på bebisen.

15724202_10154217188008589_1081964174_n

Under filtarna finns hopvikta handdukar som stöd, och för att få ”perfekta” poser. Oerhört viktigt att man vet vad man gör! Inga fingrar i kläm, inga onaturliga poser, allt är framtaget i samarbete med läkare.

15673410_10154217187868589_2004277483_n

Små små fossingar som ska ligga bekvämt! Blodcirkulationen är viktig.

15722605_10154217187823589_148046935_n

Maximilian var supersnäll, sov sig igenom det mesta och när han vaknade till log han belåtet.

15722723_10154217187563589_148715375_n

Sista posen…Nu hade Maximilian fått nog – och då är det nog. Det är alltid bebisen som bestämmer. Upplevelsen är viktigare än bilderna.

15722407_10154217187828589_1448621853_n

Tillbaka hos mamma. Jag frågade om jag fick knäppa en bild på dem båda, och blir väldigt lycklig varje gång jag ser kärleken och harmonin mellan mor och son. En bild att minnas!